2/2012
Print this page

Två fascinerande kvinnor

Lennart Brander skriver om två karismatiska kvinnor som fascinerat honom.

I maj 2000 besökte jag Somaliland tillsammans med två somaliska läkare. Mina reskamrater var Ahmed Yusuf Guled och Ahmed Haji Omar Askar vilka båda verkat inom det finsk-somaliska tuberkulosprojektet på 1980-talet och är sedan början av 1990-talet bosatta i Finland med sina familjer. Vi var utsända av Finland-Somalia föreningen för att undersöka möjligheterna av att återuppta tuberkulosarbetet i Somalia som varit avbrutet sedan Siad Barres regim störtats i januari 1991. Resan räckte cirka två veckor och vi besökte förutom Hargeisa även Berbera, Burao, Borama och Gebiley.

I Borama blev vi bekanta med tuberkulossjukhusets föreståndare Annalena Tonelli, som även deltog i ett symposium om tuberkulosvård som vi arrangerade ett par dagar senare i Hargeisa. I Hargeisa besökte vi bland annat ett förlossningssjukhus under byggnad och träffade eldsjälen bakom företaget, Edna Adan Ismail. Dessa två kvinnor imponerade stort på oss med sin entusiasm, effektivitet och vilja att åstadkomma förbättringar i hälsotillståndet för invånarna i det av inbördeskrig, torka och fattigdom svårt sargade landet.

Den tionde december 2011 utdelades i Oslo Nobels fredspris till två kvinnor från Liberia och en kvinna från Jemen. Alla tre har i sina länder på ett betydande sätt främjat frihet, demokrati och jämlikhet. Deras lysande Nobel-föreläsningar gjorde ett starkt intryck på mig och inspirerade mig att skriva denna artikel om två kvinnor jag själv mött och som verkat i samma anda som de tre pristagarna.

Annalena Tonelli stred mot TB och AIDS

Annalena Tonelli föddes 1943 i Forli i Italien. Hon studerade först juridik men fann småningom att hon ville ägna sitt liv åt socialt arbete i Afrika. Hon började sin karriär i Kenya 1970 med olika arbetsuppgifter och blev 1976 ansvarig för ett WHO-projekt för behandling av tuberkulos hos nomader. Hon introducerade nya behandlingsformer och var ett slags föregångare till de metoder som senare gått under namnet DOTS (directly observed treatment, short course). Hon blev känd för sina ”manyattor”, d.v.s. uppförandet av en enkel tältstad i samband med sjukhuset där nomaderna kunde bo under behandlingstiden, som annars var mycket svår att övervaka.

Annalena Tonelli.

1984 blev Annalena vittne till en lokal massaker på somalier i Kenya. Massakern utfördes av den kenyanska armén. Hennes protester och hennes arbete med sårade ledde till att hon var tvungen att lämna landet och från 1985 arbetade hon med tuberkulospatienter och annat socialt arbete i Merca i Somalia, ett hundratal kilometer söder om Mogadishu. Förhållandena där under kaoset som rådde åren efter störtandet av diktatorn Siad Barre gjorde att hon 1996 flyttade till staden Borama i norra Somalia, som 1991 utropat sig till en självständig stat, Somaliland, och där förhållandena var betydligt lugnare. I samarbete med WHO, hälsovårdsministeriet i Somaliland och lokala myndigheter lyckades hon grunda ett tuberkulossjukhus, som hon därefter mycket framgångsrikt ledde ända till sin död. Verksamheten finansierades till stor del genom bidrag från Annalenas släktingar och vänner i Italien och andra privata sponsorer.

Annalena Tonelli hade ingen grundläggande medicinsk utbildning men hade deltagit i olika relevanta kurser och framför allt genom mångårigt praktiskt arbete skaffat sig gedigna moderna kunskaper i allt som rörde diagnostik och behandling av tuberkulos. Hennes aktivitet begränsade sig dock inte till tuberkulos utan hon insåg tidigt betydelsen av den tilltagande HIV/AIDS epidemin och även AIDS-patienter behandlades på sjukhuset i Borama. Hon organiserade en skola för blinda och döva barn och förde en lokalt framgångsrik kampanj mot kvinnlig könsstympning.

Annalena var en varmt troende katolik vilket inte hindrade henne att utföra ett mångårigt kärleksfullt arbete bland den helt muslimska befolkningen. Hon var till ytterlighet anspråkslös och hade nästan inga personliga tillhörigheter. Hon levde i nära kontakt med sina patienter men var samtidigt en stor administrativ begåvning och hennes sjukhus åtnjöt stor aktning både lokalt och internationellt. I egenskap av europé, kristen och kvinna var hon något av en främmande fågel för en del av den djupt konservativa och traditionsbundna somaliska befolkningen. Speciellt hennes arbete med AIDS-patienter sågs med oblida ögon av somliga och hade lett till hotelser tidigare.

Den femte oktober 2003 mördades Annalena Tonelli på gården till det sjukhus hon byggt upp och lett under flera år. Gärningsmannen var medlem i en radikal muslimsk organisation, men jag har inte funnit att den direkta orsaken till detta avskyvärda dåd någonsin skulle ha klarlagts. Dådet väckte bestörtning och avsky i vida kretsar. Verksamheten på sjukhuset har dock kunna fortsätta och hör även i dag till de ledande tuberkulos-institutionerna i Somaliland och stöds finansiellt av den italienska organisationen COOPI (Cooperazione Internazionale).

Edna Adan Ismail kämpar mot omskärelsen

Edna Adan Ismail föddes 1937 i Hargeisa. Hennes far var en känd somalisk läkare. Edna utbildade sig till sjukskötare och barnmorska i England. Hon var gift med den framträdande politikern Mohamed Egal, som var premiärminister i Somalia på 1960-talet och president i Somaliland 1993-2002. Edna arbetade inom WHO 1987-1991 med frågor rörande mödra- och barnavård och var 1991-1997 WHOs representant i Djibouti. Därefter ägnade hon sig åt planeringen och byggandet av ett sjukhus i Hargeisa.

Edna Adan Ismail.

Sjukhuset, Edna Adan Maternity Hospital, började sin verksamhet 2002. Målsättningen är att förbättra hälsovården för mödrar och barn och att utbilda sjukskötare, barnmorskor och annan hälsovårdspersonal. Komplicerade obstetriska fall från stora delar av Afrikas horn remitteras till sjukhuset.

Edna Adan har ända sedan 1970-talet kämpat mot den i regionen vanligen förekommande kvinnliga könsstympningen eller omskärelsen. Sjukhuset spelar en stor roll i denna kamp eftersom man där dagligen ser de komplikationer hos vuxna kvinnor och barn som omskärelsen ger upphov till.

Edna Adans sjukhus är resultatet av en enda kvinnas energi och administrativa förmåga. Byggandet och den löpande verksamheten finansieras delvis av henne själv men sjukhuset får också stöd av ett stort antal personer och internationella organisationer. Utan yttre stöd vore verksamheten omöjlig att upprätthålla då den somaliländska staten saknar ekonomiska möjligheter att finansiera ett sjukhus av denna klass.

Vid vårt besök i Hargeisa år 2000 var sjukhuset under byggnad och Edna förevisade det halvfärdiga bygget och berättade om sina planer. Vid ett förnyat besök på sjukhuset 2011 kunde jag konstatera att den mycket imponerande byggnaden var färdig och sjöd av verksamhet.

En enskild människa kan åstadkomma

Annalena Tonelli och Edna Adan har vardera genom sina livsverk räddat otaliga människoliv och förbättrat livskvaliteten hos ännu fler. Tonellis verksamhet bestod främst i att hjälpa och behandla patienter med de i denna del av världen så vanliga sjukdomarna tuberkulos och HIV/AIDS, medan Adan ägnat sig åt att förbättra mödra- och barnavården och därmed minska mödra- och barndödligheten i Somaliland. Bägge två har aktivt verkat för att den i regionen vanliga kvinnliga könsstympningen skulle avskaffas.

Annalena Tonelli var en ytterligt karismatisk person för vilken personlig bekvämlighet och personliga tillhörigheter saknade all betydelse. Hon levde under samma yttre omständigheter som hennes fattigaste patienter och har i många eftermälen beskrivits som Somalias Moder Teresa.

Edna Adan Ismail har med sina internationella kontakter och stora administrativa förmåga byggt upp ett sjukhus som tillhör de främsta i landet och genom att organisera utbildningen av barnmorskor och annan sjukvårdspersonal på ett bestående sätt kunnat förbättra hälsotillståndet framför allt hos kvinnor och barn.

Annalena Tonelli och Edna Adan har genom sin verksamhet handlat i samma anda som de tre kvinnor som 2011 belönats med Nobels fredspris. De har genom sitt handlande och sitt föredöme visat vad en enskild människa kan åstadkomma även i vår globaliserade värld.

Lennart Brander

Född i Helsingfors 21.11.1934. Läkare 1962. Specialist i inre medicin och lungsjukdomar. Pensionär. Deltagit i TB-projekt i Baltikum, Ryssland och Somalia.

This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.

Photos: Annalena Tonelli, Caritas

Edna Adan Ismail, Edna Adan University Hospital/ Photo archive